Hej på er!

Nu har jag varit borta i nästan två månader och känner att jag saknar vissa saker hemma i Sverige. Glutenfritt bröd är det som jag längtar mest efter. Majstortillas är rätt gott, men det är inte jättelätt att få tag i.

Äventyret började med tåg till Stockholm där jag stannade över natten hos en god vän. Tidigt dagen efter åkte jag till Arlanda för att flyga till Paris, CDG. Jag var lite nervös över det med tanke på terrorattacken veckan innan, men det flöt på väl. Flyget till Panama City tog ca 11 timmar och sedan ett till flyg till San José, Costa Rica. Jag blev hämtad på flygplatsen och spenderade mitt första natt i Costa Rica på ett mysigt hotell. Dagen efter åkte jag buss till mitt projekt i Wildlife Village. Det är ett rehabiliteringscenter för djur. De flesta är konfiskerade av polisen eftersom det är olagligt att ha exotiska djur som husdjur. Mest är det papegojor, men även några apor, ormar, coatis och ozeloter. Jag arbetade där som volontär i fyra veckor. Arbetet bestod till stor del av att rengöra burarna. Jag fick även bygga nya burar och mata djuren.
I Costa Rica bodde jag hos en värdfamilj. Mamman, Carmen,  lagade mat till mig varje dag. Pappan, Ronald, är bonde och familjen äger en bit land som de brukar. Mest är det Yucca de odlar. De har tre barn, Jessica, Junior och Fabian. Jessica är lika gammal som mig och pluggar på universitetet så vi blev ganska bra kompisar. Därför blev besvikelsen total när jag fick reda på att hon hade pojkvän. Bröderna är yngre och verkade ha fullt upp hela tiden med massor av saker. Ingen av dem pratade engelska så det blev spanska för hela slanten.
Det var varmt och skönt i Costa Rica och jag trivdes väldigt bra. Maten bestod oftast av ris, bönor och kyckling eller kött. Till det drack man juice.
Det finns en del regnskog i Costa Rica så jag gick en tur på Hängande Broar och tittade på den. Jag åker även zip-lining. Jag hade tänkt att rida en tur också, men en apa bet mig i handen så jag fick ändra de planerna. Jag åkte till en privatklinik och fick sy sex stygn. Ägaren till Wildlife Village sa att jag var den förste svensk där att bli biten av en apa. Jag fick antibiotika och smärtstillande i en veckan. Eftersom handen låg i bandage kunde jag inte arbeta och tiden gick långsamt. Såret läkte bra och nu har jag ett ärr på högra tummen.
Min sista helg i CR åkte jag till Tortuguero. Det är en nationalpark vid karibiska havet. Där finns inga vägar så man färdas med båt. Det är ett väldigt rikt djurliv där och jag såg sköldpaddor, kajmaner, ödlor och apor.
Jag träffade folk från bl a Kanada, USA, Sverige och Schweiz. Min engelska och spanska är på topp just nu. Av någon anledning får många för sig att jag är tysk. Jag brukar svara: Nein, ich komme aus Schweden! De flesta är inte övertygade.

Sammanfattningsvis om CR: ett häftigt land som jag gärna åker tillbaka till. Människorna är trevliga och hjälpsamma. Av någon anledning kör de bara japanska och koreanska bilar. Vädret är ofta soligt med inslag av kraftiga regnskurar. Jag kommer inte glömma min resa dit eftersom jag har ett ärr på handen.
Pura Vida!

Min sista kväll i Costa Rica åt jag en stor köttbit med potatis och ett glas vin. Jag kände att jag kunde unna mig det efter fyra veckor med ”Arroz y Frijoles”. Dagen efter flög jag tidigt till Quito, Ecuador. Det kändes tydligt att den ligger på hög höjd. Jag tog en rejäl power-nap innan jag gick ut och åt. Jag var i ett kvarter med mycket turister och barer.
Dagen därpå åkte jag buss från Quito till Puyo, en resa på drygt fem timmar. Jag hörde att det var karnevaltid så många människor sprang runt och hällde vatten på varandra. Jag råkade ha mitt fönster öppet och fick ta del av kulturen. Till slut kom jag fram till Puyo och blev hämtad där och vi åkte till Animal Rescue Center. Där bodde jag i en cabaña istället för hos en värdfamilj. Kul att prova olika saker! Det var också många fler volontärer och den första jag blev vän med var givetvis en tysk. Där fanns också ett gäng från Sverige,  Norge och England.
Jag kände att arbete var mycket mer uppstyrt där i på Proyecto Asis. Alla volontärerna bodde på plats och man umgicks mycket med varandra.
Dagen började med frukost. Sedan går man antingen rundor, där man matar djuren och städar burarna, eller så gör man ”extra work”. Det innebär lite allt möjligt. Jag har burit mycket sten, sand och sockerrör för att förbättra burarna.

Galapagos var jättehäftigt. Jag var på en kryssning i fyra dagen. Jag hann med att titta på vilda sköldpaddor, helt fantastisk start! Solen sken och de verkade njuta av livet. Sedan gick jag ner i en lavatunnel, en grotta skapad av lava för länge sedan. Det var svalt där nere. Andra dagen var jag på en sköldpaddsfarm, de föder upp en sorts  sköldpaddor som sedan släpps ut i naturen. De släpps när de är åtta år. Jag tyckte det var häftigt att se hur de växer. Det är lätt att komma när djuren. Jag gick en tur på Isla Isabela nära stranden, det låg havsleguaner på stigen som jag var tvungen att undvika. Jag lyckades se landleguaner på en annan ö. De flesta låg i skuggan och väntade tills det skulle bli lite svalare. Fåglar fanns i massor och poserade gärna på klipporna de satt på. Sedan snorklade jag med hajar, sjölejon, havssköldpaddor och tropiska fiskar i korallrev. Det tyckte jag mycket om. Efteråt tittade jag på solnedgången över havet. Dagen därpå tittade jag på soluppgången. Det är rätt trevligt att vara på en båt med utsikt över horisonten. Dit återvänder jag väldigt gärna.

Det bästa i Ecuador var helt klart Galapagos. På andra plats är en förmiddag på Yana Cocha när vi skulle hugga ner högt gräs med machete.

På fredag flyger jag vidare till Peru. Jag ska gå Inkaleden till Machu Picchu och uppleva Titicaca-sjön.

Ha det bra!

 – Oscar Felding volontär 2015 –